Reseberättelse, Frankrike 1/12-13 till 14/3-14

När hindersäsongen tog slut i Sverige 2013 slog det mig hur mycket hindersporten betyder för mig. ‬Det finns alltid något att se fram emot, rida lopp, skola en duktig hinderklippare, planera ritter med ‬tränare, etc. Hindersporten i Frankrike är väldigt stor med bl a bra prispengar, många lopp och fina ‬‪banor. De senaste åren har jag jobbat i både Australien och England. Därför kändes valet att åka till ‬Frankrike som ganska givet för att utvecklas och lära mig den ”Franska stilen”. Jag tycker det är viktigt ‬att resa till olika länder för att lära sig så mycket som möjligt. Alla länder har sina egna idéer hur ‬saker och ting ska se ut och utföras. Det är så jag vill bredda mitt eget kunskapsförråd med de olika ‬bra och mindre bra tekniker/filosofier som används utomlands.‬

Första destinationen blev Nice, Cagnes-Sur-Mer, på Franska Rivieran, med ankomst 1:a december. ‬‪Nice har årligen ett hindermeeting från början av december till någon vecka in i januari. Min plan ‬var att ta hand om Henrik Engbloms Sir Thor men att också hitta någon annan tränare att jobba för. ‬Dennis Persson skickade ner en trupp på fyra hästar som Tobias Hellgren och hans flickvän Johanna ‬tog hand om. Själv kunde jag inte ett ord franska vilket innebar att hitta jobb var inte det enklaste då ‬de flesta fransmännens engelskakunskaper är väldigt begränsade och i vissa fall obefintliga. ‬
‪Efter några dagar lyckades jag i alla fall hitta en tjej som pratade engelska. Hon var översättare ‬när jag pratade med tränaren. Jag fick jobb hos Laurent Viel, han hade 14 hästar på meetinget och ‬ytterligare 60 hästar hemma på sin träningsanläggning i Senonnes. Personalen varierade under ‬meetinget från 4-6, av oss var mellan 3-5 hinderjockeys. Tyvärr fick jag inte rida i lopp för Viel men ‬det var kul och lärorikt ändå. Höjdpunkten hos honom var nog när jag skolade min passhäst Mick ‬Passoa, vilken bl a varit Gr II placerad på Auteuils steeplechase. En riktig hinderklippare!‬

Sir Thor trivdes och utvecklades snabbt i den för honom nya disciplinen. På fyra lopp lyckades vi ‬plocka två 5:e placeringar som bäst. Jag red även tre lopp åt en tysk tränare, P Vovensko, utan någon ‬större framgång. I december kom det 260 mm regn vilket gjorde att banorna blev väldigt tunga, ‬krävande, och i snitt avstannades ca halva fältet. ‬

Det var en väldigt inspirerade miljö att vistas i när det var tävlingar 2-3 dagar i vecka med enbart ‬hinderlopp och mer än varannan person på stallbacken var hinderjockey. 

Efter Nice åkte jag till Paris, Maisons-Laffitte, i två månader, där jag jobbade för N B D Balanda. ‬Maisons-Laffitte är Frankrikes och en av världens främsta träningsanläggningar för hinderhästar. För ‬hinderträning fanns det två stora hindergårdar, två ”hinderarenor” (omkrets på 800 m med massor ‬av hinder i mitten och utvändigt flera olika hinderbanor), en hindergräsgalopp med omkretsen 1400 ‬m och en 2200 m gräsraka med tre olika banor bestående av häck, stor häck och steeplechase.‬

Jag bodde på en jockeyskola som heter AFASEC, vilket är ett bra ställe att bo på en kortare tid för ‬att lära känna folk medan man letar eget boende. Balanda hade 32 hästar i träning, och de flesta ‬var hinderhästar. Oftast hoppade vi på tisdagar, torsdagar och lördagar. Tisdagarna var roligast för ‬då hoppade vi de stora häckarna, likadana som används på Auteuil på den 2200 m långa gräsrakan. ‬Ibland tog vi sällskap av någon annan tränare så att vi blev 7-8 hästar. Vi gjorde aldrig upp en ‬plan utan det var som ett minilopp med en förhäst och resten bakom. Vad gällde positionering i ‬fältet lärde jag mig att man måste vara självisk och sköta sig själv. Ibland hoppade även Frankrikes ‬Championjockey D Cotten med oss. När vi hoppade i hindergårdarna eller hinderarenorna fick ‬hästarna bekänna färg, då de hoppade väldigt många språng. Oftast var det jag och en till jockey som ‬‪hoppade hästarna, så de dagarna det var hoppträning brukade vi hoppa 4-6 hästar vardera. I början ‬innan jag lärde mig uppläggen av de olika hinderträningarna blev det en del missförstånd. Det gällde ‬att hela tiden vara redo, för rätt vad det var galopperade de andra iväg för att börja hoppa.‬

En intressant lärdom jag tar med mig är hur hårt hästarna tränade. De tränade sju dagar i veckan, ‬även när de startade. Sedan är franska jockeys mycket för att sitta still och låta hästen sköta ‬‪hoppningen själv, medan den engelska stilen är mera för att hjälpa hästen att taxera rätt. Jag har lärt ‬mig en blandning av de två stilarna, vilket jag kommer att ha stor nytta av. ‬

Jag ser verkligen fram emot att den skandinaviska säsongen drar igång, och då jag känner att jag har ‬utvecklats mycket som ryttare under vintern hoppas jag på en ännu bättre säsong i år.‬

Slutligen vill jag tacka Henrik Engblom och Stall Mahogny för att jag fick rida och ta hand om Sir Thor. ‬Jag vill också tacka speciellt Dennis Persson och de svenskar som besökte oss med glatt humör under ‬hela meetinget i Cagnes.‬

I år kommer jag, tillsammans med min mor Maria Andersson, att erbjuda inhoppning av hästar ‬på Angarn, Stockholm. Vi har fina träningsmöjligheter och kan ge hästar en gedigen inhoppning ‬med ridbana med stöd och bommar, slinga med naturhinder, hindergård, däckhinder, småhäckar ‬samt 3 gamla tävlingshäckar (fint skick). Angarn ligger bara 10 min från Täby så det är inte långt att ‬‪åka för hinderträning på tävlingsbanan. I princip varje häst som har hoppats in på Angarn vinner ‬hinderlopp. Jag har bra kontakt med många inom hindersporten vilket är till stor hjälp t ex då man ‬vill hoppa hästar i sällskap eller för att få till det med tider då det är hinderträning på Täby, etc. Är du ‬‪intresserad av att veta mer, kontakta mig på 0707-40 13 13.‬

Christopher Roberts

 

Bastian Stud & Racing

 

Belldale Racing School

 
Zircon - This is a contributing Drupal Theme
Design by WeebPal.